Ära, rikedom och reda - svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid

Det svenska riksspråket har boktryckarkonsten, reformationen och en svensk nationalstat som viktiga förutsättningar. Under 1600- och 1700-talen spekulerade allt flera om det svenska språkets villkor och utformning. I tidens anda var man mån om svenskans ära, dvs. dess status gentemot andra språk. Svenska språket var redan rikt på ord och det skulle bli ännu rikare. Men framför allt borde svenskan vara ett språk med ordning och reda: den skulle ha en enhetlig stavning och böjning. Det målet hade i stort sett nåtts år 1800 då Sverige och dess språk gick in i en ny tid.

Den här boken är den första ingående berättelsen om svensk språkvård och språkpolitik fram till dess.