Den elektriska damen - i spåren av en obemärkt pionjär

Lasse Eriksson historiska dokumentärroman om en av Sveriges första kvinnliga studenter, Boken om Gerda, fick ett varmt mottagande och ett stort genomslag, både hos läsare och i medierna. Nu lanseras boken om Gerdas mamma, Sofie, som var en av Sveriges första folkskolelärarinnor.

Lasse Eriksson är känd för den breda publiken som ståuppkomiker, radiopratare och skådespelare. Han är även en berättare av stora mått. Sitt stora genombrott som författare fick han med Jag har kokat tvåhundratusen potatisar som, trots sitt lättillgängliga tilltal, tar upp livets stora frågor. Owe Wikström skrev: "Lasse Eriksson är de blixtsnabba associationernas mästare /·/ Bakom hans frustande vitalitet döljer sig en skarp iakttagande blick, en ömhet för det förbisedda och en bred bildning. En tankebok för skrattlystna."

Den elektriska damen är berättelsen om en bondflicka från Tjällmo som kom att representera Sverige vid världsutställningar, umgås med hela den svenska kultureliten och muntra upp en åldrad Fredrika Bremer. Hon grundade skolköken och hushållsundervisningen inom folkskolan och tog dessutom hand om och fostrade tusentals fattiga gatubarn i Stockholm.

Sofi Nilsson föddes 1840 i Östergötland. Tjugotvå år gammal åkte hon till Stockholm för att förverkliga sin dröm och arbeta som lärarinna. Sofi blev genast vän med Lars Johan Hiertas dotter, Anna, som introducerade henne i salongerna. Sofi blev med åren en av de mest betydande pedagogerna i Sverige.

Den elektriska damen är också en bok om kärlek och om en visionärs obändiga vilja och styrka. Lasse Eriksson skriver med glöd och han skriver väl. Dessutom rymmer hans roman hittills okända sidor av personer som August Strindberg, Lars Johan Hierta och Kata Dalström. Denna varma och kloka kvinnoskildring vänder sig till alla som är intresserad av historia inte minst folkskolans och välfärdssamhällets historia men även till alla som är intresserade av släktforskning.

Lasse Erikssons senaste roman är en hyllning till arkivens möjligheter och till släktledens skapande av den nutid vi lever i idag.