Det måste vara själen - dikter

Lägre än tröskeln är densom ur gruset söker samlaen ofattbar helhetAllt är nåd, av nådKroppar, kontinentertankar säras och mötsDuvornas vän skänkeren smula i tagetåt fågel efter fågelI Peter Ortmans nya diktsamling har tonen från den förra, Gnistgömma, djupnat och mörknat men också förstärkts i spänningshalt och dramatik. Den förenar elegi med rasande tidsdikt, vilar i haikukoncenterade bilder av intensiv närvaro och uppmärksamt seende, rör sig i snabba växlingar mellan nuet och det förflutna, barndom, myt och dröm.