Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande - med ett bihang om Martin P:n Nilsson och den genetiska determinismen

Försokratikern Sapfo handlar om den mytiska berättelsens poetik – exempelvis om hur själva namnet Orfeus tycks ha genererat hela scenariot till berättelsen om nedstigandet i dödsriket. Boken rymmer också betraktelser över perceptionens problem, över vad antik filosofi kan lära oss om detta, över offrets missförstådda roll i det grekiska tänkandet, och mycket annat.

I en serie undersökningar har Jesper Svenbro låtit egennamnet tjäna som utgångspunkt för sitt filosofiska detektivarbete – ett annat exempel är ”Kerambos” som visar sig förklara hur lyran uppfanns, eller ”Ajas” vars självmord finns inskrivet i hans eget namn.

Svenbros essäer förenar stor filologisk kunskap med uppfinningsrik hermeneutik och teoretisk öppenhet. Hans sätt att arbeta är utmärkande för den världskända forskningsmiljön vid Centre Louis Gernet i Paris, där Svenbro varit verksam under de senaste trettio åren. Försokratikern Sapfo är den första samlade presentationen av Svenbros teoretiska verk på svenska.

”Det är subtilt och elegant, ett slags filosofisk deckare med poetiska inslag.” (Ronny Ambjörnsson, DN)

”Han är hela tiden genuint intressant att läsa och som poet vet han att göra stenarna levande. […] Svenbro uppmärksammar kort sagt vad som tidigare inte riktigt gick att se och höra.” (Mikael van Reis, GP)

Jesper Svenbro (1944), är filolog vid Centre Louis Gernet i Paris specialiserad på antikens diktning, myter och poetik med publikationer som Phrasikleia (1993), Myrstigar (1999) och, tillsammans med John Scheid, The craft of Zeus: myths of weaving and fabric (1996). Svenbro är också poet med flera diktsamlingar på svenska, den senaste är Vingårdsmannen och hans söner (2008). Sedan hösten 2006 är Svenbro ledamot i Svenska Akademien.