I eget sällskap

Daniel Pecan Cambridge 30, 35, 38 eller 27, beroende på dagsformen är en man vars liv skulle kunna kallas för meningsfullt om det inte vore för att han nästan aldrig lämnar sin lägenhet. För om han gör det, måste han kämpa med en av sina fobier trottoarkanter.

Så, förutom någon enstaka tripp till apoteket för att på avstånd beundra farmaceuten Zandy och köpa sina sexton cerat, stannar han mest hemma. Och tur är väl det, annars skulle han aldrig ha figurerat som mordmisstänkt i en tv-dokumentär, aldrig ha sökt medlemskap i Mensa, aldrig nästan ha förfört Philipa, eller blivit förälskad i Elizabeth, och han skulle heller aldrig ha vunnit uppsatstävlingen Den mest genomsnittlige amerikanen.

I eget sällskap är en lika gripande som humoristisk skildring av en ung man som försöker bringa reda i sin tillvaro. Han skulle ha kunnat avfärdas som särling om det inte vore för att man efter att ha sett världen genom hans ögon börjar fundera på vem som egentligen är klokast.