Jag heter Snällbert, men du får gärna kalla mig Bebbe

Snällbert har tunna vingar och tjocka glasögon. Han bor i huset nära den stora eken. Han leker ofta ensam ute i trädgården. Där träffar han en dag barnet, som blir hans bästa vän. Men en dag försvinner barnet spårlöst. Snällbert, som aldrig varit bortom kullen, bestämmer sig för att hitta barnet och ger sig ut i den stora skogen för att leta. Med sig har han sin vän Lillkartet, trasdockan Hanken och en portfölj fylld med ovärderliga saker som ett par yllesockar, receptet på risgrynsplättar, ett glaslöst förstoringsglas och några hemodlade skyddsnötter. Med hjälp av världskartan börjar Snällbert och Lillkartet sitt sökande efter barnet. I världen bortom kullen möter de snälla och fasansfulla varelser som Lorturban, Klunsen, Guppyrna och häxorna på Fläderberget. Några hjälper dem, andra gör allt för att de inte ska hitta barnet.

Jag heter Snällbert utsågs till årets barnbok på Island, är översatt till många språk och har spelats som barnteater.