Jag och Kaminski

Konstvetaren, nåja, recensenten Zöllner, reser till en liten alpby för att intervjua den helt bortglömde gamle konstnären Kaminski. En biografi är det tänkt att bli, perfekt att publicera i samma stund som målaren dör, för att kunna sprida lite glans även över biografiförfattaren – upptäckten av en död konstnärs storhet kan imponera på många. Att Zöllner mottas med misstro av Kaminskis hemmaboende dotter är inget han lägger vikt vid, ej heller Kaminskis ovilja att ställa upp. Och när historien om en älskad kvinna han en gång förlorade kryper fram anser Zöllner det vara sin plikt att leta upp henne och sammanföra de två, oavsett följderna. Daniel Kehlmann, född 1975, introduceras med denna mångbottnade roman som är en berättelse om två mycket udda människors motvilliga vänskap men också en skarp iakttagelse av vår syn på konsten och konstnärskapet. "Njutningsfullt skriver Kehlmann fram en mycket underhållande miniatyrsociologi över det ärans slagfält där vapnen består av att fälla passande kommentarer och ha de rätta kontakterna."Göteborgs-Posten ”En mycket underhållande och också finurlig roman.”Aftonbladet ”Kehlmanns berättelse är en slags svalt, raffinerad, dialogtorr roman. Satiren pyr som en långsam eld inne i berättarstrukturen. Här finns det uppenbara kvaliteter.”Sydöstran