Lol V. Steins hänförelse

Under ett ögonblick förändras Lol Valérie Steins liv. Tillsammans med sin man och sina barn flyttar hon tillbaka till sin barndomsstad. Under eftermiddagarna tar hon långa promenader i staden och upplever i sin ensamhet den tragedi från det förgångna hon i så många år förträngt. Till balen i T. Beach kommer en främmande kvinna och det ödesdigra dramat tar sakta form. Lol V. Stein glömmer bort att lida och blir en åskadare. En dag börjar hon planera ett möte.

Lol V. Steins hänförelse brukar betraktas som det centrala verket bland Marguerite Duras prosafiktioner. I intervjuboken La Vie Maternelle talar Duras om Lol V. Steins hänförelse som den kanske mest betydelsefulla boken i hennes författarskap. Det är den hon själv ständigt återkommer till.

Marguerite Duras avviker från den traditionella skildringen av kärleken och begäret. Ju mer våldsamt begäret ter sig, desto mer bejakas det. Här utplånas gränserna mellan gott och ont, friskt och sjukt, våld och vällust, liv och död. Ingenstans finns någon kritik av passionen. Åtskilliga är de berättelser av Duras där inte bara den sociala utstötningen utan också galenskapen och döden är ett resultat av passionen. Om man betraktar Duras samlade passionsberättelser, så tycks de utsäga möjligheten till ett existentiellt val. Den verkligt smärtsamma kärleken- den totala- kan leda till galenskap, som för Lol V. Stein; till döden eller till skrivandet.

Marguerite Duras f. 1914 d. 1996. Fransk författare och filmregissör. Hennes uppväxt i Indokina påverkade starkt hennes skapande. Vid 18 års ålder kom Duras till Frankrike där hon efter universitetsstudier helt ägnade sig åt litteratur och film. Hon debuterade med klassiska romaner som En fördämning mot Stilla havet och De små hästarna i Tarquinia men i och med Moderato Cantabile blev hennes stil och berättarkonst personligare och mer orginell. Återkommande teman är passion, hämnd och förhållandet mor-barn. Personerna som snarast är iakttagna än analyserande, försöker på olika sätt undgå ensamheten och genom den absoluta kärleken, brott eller dårskap ge mening åt sina liv. År 1984 utkom Duras självbiografiska roman Älskaren. Den blev konventionellt filmatiserad av Jean-Jacques Annaud och i en önskan att återerövra sin berättelse från förvanskningen skrev hon en ny version av boken med titeln Älskaren från norra Kina.

1954 skrev Duras scenariot till Alain Resnais berömda film Hiroshima – min älskade. Hon har sedan gjort flera personligt utformade filmer som t.ex. India Song.