Människan, brottet, följderna - kriminalitet och kriminalvård i Sverige

Ökar brottsligheten i Sverige? Hur stor är risken för återfall? Vilka är mest utsatta för våld? Vad är en fotboja? Vilka typer av brott begår pojkar respektive flickor? Här ges en aktuell översikt över kriminalitet och kriminalvård i Sverige, både i ett samhälls- och ett individperspektiv. Boken beskriver: brottsutvecklingen och kriminaliteten ur olika synvinklar straffen, teorierna bakom och kriminalpolitikens inriktning åtgärder när en misstänkt grips, och rättsväsendets organisation kriminalvårdens nya organisation, historia, mål, etik och ekonomi ny forskning om kriminalvård och rehabilitering häktenas, anstalternas och frivårdens verksamheter program för att minska återfall i brott och missbruk situationen för människor som drabbas – insatser för brottsoffren, de dömdas anhöriga. I denna femte mycket reviderade utgåva beskrivs bl a kriminalvårdens nya organisation från 1 januari 2006, ny anstaltsindelning och ny och utvidgad ”IÖV-utsluss” via fotboja. Här tas också upp det senaste inom kriminalvårdens olika forskningsbaserade behandlingsprogram och påverkansmetoder för att minska återfall i brott. Den nya internationella narkotikabrottsligheten beskrivs liksom kriminalvårdens olika insatser för att höja säkerhetsnivån inom verket. Boken vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom kriminalvården, polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet. Den är även avsedd för utbildningar inom socialt arbete och för verksamma inom socialtjänsten. Boken är dessutom aktuell för lekmannaövervakare, nämndemän och alla med intresse för samhällsfrågor. Thomas Ekbom har lång erfarenhet av arbete inom kriminalvården. Han arbetar med utbildnings- och ledningsfrågor inom kriminalvård och närbesläktade områden.

Gunnar Engström är f d kriminalvårdsdirektör och har varit anlitad som expert och sakkunnig i statliga utredningar och kommittéer. Han har numera internationella uppdrag i kriminalvård. Birgitta Göransson är kriminalvårdsdirektör, ordförande i kriminalvårdens centrala droggrupp och kriminalvårdens forskningskommitté, leg psykolog och leg psykoterapeut. Författarna är ofta anlitade som föreläsare vid universitet och högskolor.